Du valde din väg..
Dina vita vingar jobbar nu..
Din oro och tyngd har lättat..
Från det vi kallar jorden.
Se hur han kommer med frid i hjärtat..
Hans demoner är förevigt bannlysta från hans sinne.
De dina känner din ångest.
De känner förtvivlan.
Men du valde din väg.
Aldrig kan du ångra dig.
Du har frid nu..
Ditt hus ligger i lugn..
En lättnadens suck vilar över de som var ditt..
Vi, dina.. Vi trampar på.
Mot avgrundens djupa dalar.
Vi trampar i kratrar lika stora som hålen i hjärtan..

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja..

Det finns så mycket att säga..

Jag lever efter ett motto som lyder: Låt det bara ske..

En rockbroder som känner mig allt för väl har sagt det åt mig.

Det finns någonting i det, låt det bara ske..

Min största svaghet är att jag blir livrädd när folk närmar sig.

Jag vill inte ha människor omkring mig som vet allt.

Det skrämmer folk..

Mitt förflutna skrämmer folk..

Den människa jag en gång varit gör människor osäkra.

Obekväma, antingen så blir de tysta, eller så försöker de berätta saker om sig själv

som de anser är "häftiga".

Som att de måste hävda sig.

Jag hatar sånt.

Det finns ingenting häftigt med ett sånt liv.

Det är därför jag kämpade med näbbar och klor med att ta mig därifrån.

Även nu, kämpar jag för att inte falla tillbaka..

Jag har träffat en människa,

som i sin tur inte vet så mycket om mig än.

Men lite har jag delat med mig av,

han reagerade varken på det första eller andra sättet.

Han.. Reagerade rätt.

Instinktivt så försökte jag dra mig undan,

han kom för nära.

Men så dök mottot upp i mitt minne, låt det bara ske.

Jag försöker ändra på mitt sätt.

Just nu går det riktigt bra.

Jag försöker lära mig konsten att känna på riktigt.

Inte känna i en dimma, inte känna bara för att man "ska" känna.

Utan känna för att minnas..

Känna för att komma framåt..

Jag har fortfarande problem med att uttrycka mig muntligt.

Men det kommer, sakta men säkert.

En vacker dag kanske han kommer så långt in som min rockbroder.

http://skaggulken.wordpress.com/2011/10/27/till-hon-my/

Skrivet av min rockbroder, han ser rakt igenom mig..

Jag får skuldkänslor,

jag skulle ha hjälpt dig,

som du hjälpte mig..